Ströms säteri ligger vakkert i Kila, 16 km nordnordvest for Säffle. Gården var setegård for Anna Sofias forfedre fra den adlige slekten Löwenhielm (A1791).

Under følger en artikkel om Ströms säteri skrevet av Barbro Gramén.

(Geir Winnæss - November 2012)

Ströms säteri och familjen Löwenhielm »

(Av Barbro Gramén)

Ströms säteri ligger i Kila socken i västra Värmland, mellan Arvika och Säffle. Kila socken delas i två hälfter av den långsträckta sjön Harefjorden och Byälven. Kyrkan ligger på västra sidan och Ström på den östra precis där Byälven är som smalast och flyter in i Harefjorden. Den trånga och besvärliga passagen kallas Hökeströmmen, och har i alla tider varit en knutpunkt för transporter både till lands och med båt trots att vattnet är grunt och mycket strömt. Här fanns ingen bro utan resande måste ros över med båt. Numera går E18 förbi på precis samma ställe, och det är den första fasta landförbindelsen mellan västra och östra Kila. Säkert har Ström fått sitt namn efter den närbelägna Hökeströmmen. Här har människor passerat i tusentals år. Trakten är rik på fornlämningar från yngre järnåldern och vikingatiden och flera sådana finns även på Ströms mark.

Gården Ström består till stor del av skogsmark som helt dominerar den östra delen. Åkrar och ängar ligger ner mot Harefjorden. Högsta punkten över havet är 140 m. På gården fanns förr minst ett tiotal torp och backstugor.

Ätten Löwenhielm använde Ström som sin sätesgård och kallade den därmed för säteri. Trots detta har gården i skatteteknisk mening aldrig varit annat än ett ordinärt skattehemman om ett helt mantal. Arealen var vid Laga Skiftet 1844 ca 611 ha.

Alléen av Asp (foto Barbro Gramén, 2012) 

Mangårdsbyggnaden ligger högt på en kulle med utsikt över ägorna. Enligt nuvarande ägarna är huset byggd på 1700-talet. Det är i klassisk herrgårdsstil med två våningar och två flyglar med bostadsrum. Den ursprungliga rumsindelningen är till stor del bevarad. Sammanlagd boyta ca 520 m². I direkt anslutning till huset finns också flera äldre ekonomibyggnader. Huset omges av en park och från vägen leder en 200 m lång allé, ursprungligen med lindar, numera asp.

Ström nämns första gången i källorna 1503 i Olof Biörnssons värmländska skattebok. Ägarens namn nämns tyvärr inte. I Gustav Vasas jordebok år 1540 skattar bonden Päder i Ström 9 öre i oxeskatt. Som mest bodde här tre familjer, troligen i skilda byggnader.

Från 1603 beboddes gården av komministern, sedermera kyrkoherden i Kila Georgius Johannis, ”herr Jöran”. Han dog den 30 juni 1630, enligt gravstenen. År 1634 skriver hans änka Sara Andersdotter ett brev till riksens råd. Hon berättar där att hennes salig man kort före sin död köpt henne hemmanet Ström ”till ett stycke bröd” och hon ber nu om skattebefrielse ”henne till hjälp och hennes små söner till bistånd i deras studier”.

Detta var långt före änkepensionernas tid, men tydligen lyckades hon bo kvar på gården och även utbilda åtminstone sonen Sven, Sveno Georgii, till präst. Han blev så småningom komminister i Tveta närbelägna kyrka och bosatt på Ström. I december 1646 besöktes han av den vandrande djäknen Petrus Magnus Gyllenius som nämner Ström två gånger i sin dagbok. Den 20 december 1646 skriver Gyllenius: ”Då vi kom till Ström i Kila socken lät vi hästarna simma över Hökeströmmen och kom till prästgården sent om aftonen.” Han berättar också: ”Den 31 (december) gick jag och Jonas Hökeläggen till Ström till natten”.

Med Svens syster Anna Göransdotter hade änkan Sara Andersdotter problem. Hon giftes först bort med komministern i Sillerud Andreas Petri Hjerpe. Om deras korta äktenskap står följande att läsa i herdaminnet: ”Andreas anklagade 1636 sin hustru Anna för att hon efter trolovningen hade låtit sig belägras av en bonddräng hos Sven Nilsson i Kila prästgård och fått barn sex veckor efter bröllopet. Det bevisades att det skett före trolovningen, varför äktenskapet upplöstes.” Anna gifte om sig med en skräddare och fick två barn med honom. Familjen bodde på Ström 1640-50.

Mangårdsbygnaden (foto Barbro Gramén, 2012)

År 1657 sålde Sven Georgii och hans syskon Ström till vår anfader, prosten i den angränsande socknen Gillberga, Gudmundus Erlandi Norenius för 500 riksdaler specie. Detta blev början för släkten Löwenhielms innehav av Ström.

Gudmundus Erlandi Norenius (ffffff), föddes den 23 mars 1607i Nor, strax väster om Karlstad som son till prosten och riksdagsmannen Gudmundus Norenius (fffffff) (1554-1630). Efternamnet är en latinisering av socknens namn (Nor), något som var vanligt bland präster. Han blev student 1625 och magister i Uppsala 1632, rektor vid gymnasiet i Karlstad 1642. Den 19 juni 1645 kunde han gifta sig i Kristinehamn med Elisabet Flygge (ffffffm) (d.1667), dotter till generaltullinspektören Peter Flygge (ffffffmf). 1648 började han en kyrklig karriär som kyrkoherde i Gillberga, strax norr om Ström, och 1653 avancerade han till prost över Nordmarks kontrakt, där Gillberga och även Kila ingår. Han avled 1675.

Kanske bodde inte Gudmundus Erlandi och hans familj själva på Ström. Han står inte skriven på gården och var ju prost i Gillberga. I kyrkböckerna finns flera andra familjer antecknade som boende på Ström och det största huset var troligen fortfarande komministerboställde för Kila kyrka.

År 1692 sker en förändring. Kanske byggdes ett nytt, större och mera ståndsmässigt hus det året? Då flyttar nämligen sonen Gudmund Nordberg (fffff) (1656-1739) in på Ström med sin växande familj. Han hade försvenskat sitt namn till Nordberg och gift sig några år tidigare med friherrinnan Maria Cederhielm (ffffm) (1663-1731). Gudmund Nordberg föddes på julaftonen 1656 i prostgården i Gillberga och avled 1739 i Kila. Vid flytten till Ström var äldste sonen redan född men de övriga tio barnen kom att födas på Ström.

Gudmund Nordberg blev inte präst som sin far och farfar utan kom i stället att göra en lysande karriär inom domstolsväsendet. Han var bl.a. häradshövding i Norrvikens domsaga i Bohuslän, borgmästare i Strömstad, assessor och sedan hovrättsråd vid Göta Hovrätt i Jönköping. Den 12 maj 1725 adlades han av Fredrik I och tog namnet Löwenhielm.

Göta hovrätt instiftades den 5 november 1634. 1650 flyttade hovrätten inn i Domstolbyggnaden i Jönköping. Huset, som är ett av Jönköpings äldsta, stod färdigt 1665 och har sedan dess använts oavbrutet. Ingen annan byggnad i Sverige har använts längre för rättsskipning. Det är ett fint hus av sandsten i stram karolinsk barock (foto Göta hovrätt)

Efter Gudmund Nordberg Löwenhielms död 1739 övertogs Ström av sonen Gudmund Erik Löwenhielm (vår mfmffff). Han föddes 1706 på Ström som det nionde barnet av elva syskon och avled där den 5 januari 1759. Även han gjorde en bra karriär inom rättsförvaltningen, som var under utveckling under denna tid. Han var häradshövding och hovrättsråd. Hans äldre bror Carl Gustaf Löwenhielm (1701-1768) är mera känd. Han blev bl.a. greve och riksråd under kung Adolf Fredriks tid.

Den 3 november 1741 gifte Gudmund Erik sig med Birgitta Elisabeth (Britta-Lisa) Uggla (fffm) (1711-1803). Bröllopet stod i hennes föräldrahem, gården Hammarsten, strax väster om Karlstad. De fick sex barn och när Gudmund Erik dog 1759 var yngste sonen bara sju år. Änkan Britta-Lisa bor kvar på Ström ända till sin död 1803, men som kvinna är hon inte myndig och kan inte sköta godset helt på egen hand trots att hon äger det. Olika manliga anhöriga måste hjälpa till. År 1762 gifter sig dottern Elsa Maria med kanslisten Nils Hallenborg och de bor på Ström till 1765. 1763 flyttar även Löwenhielms brorson och namne Gudmund Erik Löwenhielm (f. 1735) in på Ström med sin fru och deras tre barn föds där. 1791 övertas Ström så av den yngste, ogifte sonen Erik Ludvig Löwenhielm (1752–1807). Han är kapten vid fortifikationen och driver gården fram till sin död 1807.

1807 tar två andra bröder över, den ogifte ryttmästaren Carl Johan Löwenhielm (1742-1822) och vår anfader majoren Fredrik Löwenhielm (fff) (1750-1822). Fredrik Löwenhielm har i motsats till sina bröder gift sig och bildat en stor familj. Han och hustrun Hedvig Maria Hülphers (ffm) (1767-1842) har hittills bott på gården Bynsberg i närbelägna Bro socken och fått sju barn. De gifte sig i Västerås den 25 februari 1790. Hedvig Maria var dotter till den kände musikskriftställaren, topografen, genealogen, köpmannen och direktören Abraham Hülphers (ffmf). Deras näst äldste son Carl Gustaf skall bli vår anfader.

År 1822 avlider både Carl Johan och Fredrik Löwenhielm och Fredriks son Carl Gustaf Löwenhielm (ff) (1795-1857) övertar Ström. Hans mor änkefrun Hedvig Maria bor kvar på gården, liksom hans ogifta systrar Hedvig Maria (1792-1865) och Charlotta Ulrika (1801-1875). Även systern Abrahamina Fredrika (1792-1837) bor kvar på Ström trots att hon gift sig med en fänrik Fredrik Leijel och fått en son med honom 1813. Leijel skriver sig aldrig på Ström och 1827 blir det till sist skilsmässa, något som var mycket ovanligt vid denna tid.

Vid faderns död har Carl Gustaf Löwenhielm ännu inte gift sig. Han har i stället startat ett förhållande med en av gårdens pigor Stina Jonasdotter (1784-1854) och fått två barn med henne, dottern Gustava Carlsdotter, född 1817 och sonen Jonas Carlsson Blom född 1821. Stina Jonasdotter flyttade senare till Nästerudskogen i Bro socken, som vid den tiden var i Löwenhielms ägo.

Ekonomibyggnad (foto Barbro Gramén, 2012)

År 1827 sker stora förändringar på Ström. Carl Gustaf Löwenhielms mor Hedvig Maria Hülphers flyttar då till Åmål tillsammans med sina två ogifta döttrar Hedvig Maria och Charlotta Ulrika. Troligen är ekonomin knapp. Charlotta Ulrika har blivit stiftsjungfru. Detta innebär att hon beviljats en mindre årlig pension rån Riddarhuset, något som endast adliga ogifta kvinnor med knapp ekonomi kunde beviljas. I flytten tar Hedvig Maria också med sig Carl Gustafs oäkta dotter Gustava Carlsdotter, som hunnit bli tio år. Kanske kan hon vara till hjälp i hushållet, kanske är det också ett socialt ansvarstagande. Gustava stannar hos sin farmor och sina fastrar i tio år, men flyttar sedan till Foss i Bohuslän 1837. Systern Abrahamina Fredrika flyttar från Ström samma år 1827 till sin ogifte bror Ludvig Sebastian (1798-1856), som bor på Bynsbergs gård.

Nu bor Carl Gustaf Löwenhielm ensam kvar på Ström. 1828 kom att bli ett prövsamt och tragiskt år. Han har året innan börjat en relation med en annan piga på gården, Maria Nilsdotter, och även hon har blivit med barn. Den 21 maj födde hon en flicka som hon mördade. Redan en vecka senare hämtades den olyckliga Maria av Kronobetjäningen och i oktober dömdes hon till 22 dagars fängelse på vatten och bröd, uppenbar kyrkoplikt (hon måste sitta i skamstocken utanför Kila kyrka till allmän beskådan), två år på tukthus och 32 daler till Kila kyrka. Enligt den tidens tänkesätt behövde barnafadern inte ställas till svars i ett sådant här sammanhang, särskilt inte när han var en ståndsperson, men händelsen kan ju knappast ha passerat obemärkt för Löwenhielms del.

1832 får Carl Gustaf Löwenhielm åter barn med en piga, Kajsa Nilsdotter (fm) (f.1811), från Närbyn i Gillberga. Den äldste sonen Nils August Carlsson (vår mfmf) (1832-1890) kommer att bli vår närmaste anfader. 1834 får Kajsa ännu en son med Löwenhielm, Leander Gustaf Carlsson. Kajsa bor kvar på Ström med sönerna ända till 1845 när Löwenhielm säljer. Då flyttar de till torpet Bjurkärn i Kila.

Vid Laga Skiftet 1844 anges att Carl Gustaf Löwenhielm endast äger 1/18 mantal av Ström som då fortfarande omfattade även de underliggande hemmanen Bänterud, Kroppåker och Svanhult. (Se kartan i häftet från Kila Hembygdsförening). Nils Nilsson i Älvvik, Gillberga äger 2/9-delar av gården och flyttar in i den del som sedan avstyckas och kallas Stenhuset. 2/9-delar ägs av Lars Andersson. Han flyttar med sin familj till den avstyckade delen Bänterud. 2/9-delar ägs av Anders Svensson Bromander. Detta tycks ha varit en problematisk person. 1840 satt han ett år i fängelse för förfalskning. Han blev senare (1852) dömd till tio års fängelse för mord på sin svägerska, men då hade han sedan länge lämnat Ström.

Då Carl Gustaf Löwenhielm säljer 1845 avslutas familjen Löwenhielms tid på Ström. Han ägde då endast 1/18-del av familjens gamla sätesgård. Troligen har gården haft ekonomiska problem under en längre tid, kanske ända sedan slutet av 1700-talet efter Gudmund Erik Löwenhielms död när många olika män inom släkten avlöste varann i gårdens förvaltning.

Carl Gustaf Löwenhielm flyttade först till Vidön i Karlstad och sedan vidare till Stockholm där han gifte sig två gånger. Först 1850 med Margareta Johanna Tegerström (1796-1852) därefter med Catharina Maria Weselius (1820-1897). Båda äktenskapen förblev barnlösa. Han avled 1857.