|
Barbara von Tisenhusen »
I den estiske komponisten Eduard Tubin sin fiktive opera Barbara von Tisenhusen har vår formoder Anna von Tödewen en sentral rolle. Den virkelige Anna Tödewen giftet seg med vår forfader Jürgen von Wrangell, a. Jesse a.d.H Tolks, og døde neppe i armod som i operaen. Les mer
Bildet er hentet fra den estiske nasjonaloperaens hjemmeside, og viser Reinhold (Jassi Zahharov) og Barbara von Tisenhusen (Audio Veskus) fra sluttscenen i operaen Barbara von Tisenhusen. I stykket spiller Anna Sofias formoder Anna Tödwen en sentral rolle. Smakebiter fra operaen finnes på linken. Hør
(Geir Winnæss - Januar 2012)
Kongs-emnerne »
Henrik Ibsen sitt drama "Kongs-emnerne" skilderer konflikten mellom Anna Sofias forfedre kong Håkon IV Håkonsson og hans svigerfar Hertug Skule, Norges første hertug. Boken starter med at Anna Sofias formoder Inga fra Varteig bærer jernbyrd for å bevise at hennes barn, senere kong Håkon IV Håkonsson er sønn av kong Håkon III Sverresson. Les mer
Den svensk-norske skuespillerinnen Maria Bonnevie (t.v.) som Anna Sofias formoder dronning Margrete (Skulesdatter) i dramaet Kongs-emnerne. Foto: Caspar Sejerson.
(Geir Winnæss - Januar 2012)
Sport og idrett »
Vasaloppet genomförs till minne av Anna Sofias forfader Gustav Vasas flykt mot Norge 1521, som den beskrivs i Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. Les mer
Birkebeinerrennet ble innstiftet i 1932 til minne om turen som birkebeinerne Torstein Skevla og Skjervald Skrukka hadde med Anna Sofias forfader Håkon Håkonsson, senere norsk konge i 1206. I tillegg arrangeres Birkebeinerrittet på sykkel og et Birkebeinerløpet til fots. Les mer
Ingalåmi er et skirenn for kvinner som ble innstiftet av Lillehammer skiklubb i 1992 for å profilere sterke norske kvinner i dag og i historien. Navnet har sitt utspring i Anna Sofias formoder Inga fra Varteig. Les mer
(Geir Winnæss - Januar 2012)
Bjørnstjerne Bjørnson, Edvard Grieg & Anna Sofias forfedre »
Nasjonalikonet Bjønstjerne Bjørnson, dikteren, redaktøren, folketaleren, samfunnsdebattanten og teaterpersonlighten skrev flittig om Anna Sofias forfedre. Bjørnson har skrevet et eget sagadrama Kong Sverre, i tillegg til at kong Sverre spiller en sentral rolle i enakteren Mellom slagene og fremstilles i nasjonalsangen Ja, vi elsker dette landet. I novellen Sigurd Slembe er Sigurd den ukjente halvbroren til Anna Sofias forfader kong Sigurd Jorsalfare og sønn til hennes forfader Magnus 3 Olavsson Berrføtt.
 I diktet Olav Trygvason speider Anna Sofias forfader, høvdingen Erling Skjalgsson over havet mot Danmark og spør: "Hvor bliver Ormen lange? Kommer ikke Olav Tryggvason?". Til slutt må han innse hva som har skjedd, og uttaler "Fallen er Olav Tryggvason".
Nasjonalkomponisten har scenetonesatt Bjørnsons skuespill Sigurd Josalfare om Anna Sofias forfader kong Sigurd I Magnusson Jorsalfare, hvor Hyldningsmarsjen er det mest kjente stykket. Hør marsjen
Tegningen er fra Gerhard Munthes illustrasjon av Heimskringla.
(Geir Winnæss - Januar 2012)
Kingdom of Heaven »
I det episk historiske filmdramaet Kingdom of Heaven fra 2005 spiller Anna Sofias forfader Renaud (Reynald/Raynald) de Châtillion en svært sentral rolle. Filmen, produsert av Ridley Scott vant European Film Awards, og er basert på historiske hendelser. Les mer
Anna Sofias forfader Renaud de Châtillion, herskeren over Transjordan og fürsten av Antiokia var både i filmen og virkeligheten ridderen som gjennom drap og overfall på karavaner, herunder drapet på Saladins søster utløser det avgjørende slaget mellom muslimene ledet av Saladin og kongedømmet Jerusalem ledet av riksforstander Guy de Lusignan, dronning Sibyllas ektemann. Sybilla overtok riket etter broren Balduin IVs død. Reynald de Châtillion var en brutal voldsmann og torturist, kontroversiell både i sin samtid og ettertid. Les mer
Bildet viser Raynald of Châtillon torturerer Patriarch Aimery of Antioch (From MS of William of Tyre's Historia and Old French Continuation, painted in Acre, 13th century Bibliothèque nationale de France.)
 
Illustrations of the Battle of the Horns of Hattin in medieval manuscripts.
I Slaget ved Hattin hvor Salladin vant en overbevisende seier og slaktet ned korsfarerne ble Anna Sofias forfader tatt til fange. Salladin halshogget ham egenhendig. Les mer
Saladin henretter Reynald de Châttilion i filmen "Kingdom of Heaven". Det advares mot sterke bilder. Se klippet
(Geir Winnæss - Januar 2012)
Slektningen og forfatteren Agnes von Krusenstjerna »
Det er ikke mulig å komme forbi Anna Sofias berømte slektninger. Disse omfatter blant annet Erik Gustaf Geijer, Esaias Tegnér, Selma Lagerlöf og Agnes von Krusenstjerna.
Forfatteren Agnes von Krusenstjerna og Anna Sofia har felles forfedre, henholdsvis tipp-oldeforeldre og og tipp-tippoldeforeldre i Anna Maria von Gertten og Maurits Adolf von Krusenstierna.
En utmerket artikkel om Agnes von Krusenstjerna finnes på popularhistoria.se. Les mer
Agnes von Krusenstjerna, svensk forfatter, gift med forfatteren David Sprengel, som tok aktivt del i hennes forfatterskap. Hun brøt tidlig med sitt tradisjonsbundne miljø og ble med sine åpent erotiske skildringer 1920- og 1930-årenes mest omstridte svenske forfatter. Debuterte i 1917 med romanen Ninas dagbok, men gjennombruddet fant sted med den delvis selvbiografiske trilogien om Tony: Tony växer upp (1922), Tonys läroår (1924) og Tonys sista läroår (1926), en beretning om en kvinnes modning og samtidig om et forfinet menneskes indre.
Med hovedverket, slekts-, tids- og idéromanene Fröknarna von Pahlen (7 bd., 1930–35, ny utg. 1986; filmet 1964) vakte hun skandale. Bøkene skildret åpenhjertig driftsliv i ulike former. Serien Fattigadel (1935–38) er en hensynsløs utlevering av et degenerert svensk overklassemiljø. Av de planlagte seks bind var bare fire ferdige da hun døde. Krusenstjerna utgav også lyrikk og noen novellesamlinger. Samlade skrifter i 19 bd. utkom 1944–46. I sin nesten religiøse tro på erotikkens forløsningskraft er Krusenstjerna et svensk motstykke til D. H. Lawrence. Også som skildrer av garnisonsmiljøene og av en adels- og herregårdskultur delvis i forfall, står hun uovertruffet. Mai Zetterlings film Amorosa (1986) handler om Krusenstjernas skjebne. Kilde: wikipedia.no. Les mer
(Geir Winnæss - Desember 2012)
Karlskrönikan og Ida Königsmarck »
Karlskrönikan är en svensk rimkrönika från unionstiden. Den var ett beställningsarbete av Karl Knutsson (Bonde) och anses därför i källkritisk mening vara propagandistisk. Den påbörjades under 1430-talet och färdigställdes omkring 1452. Karlskrönikan är ett av de två huvudarbetena i den s.k. svenska rimkrönikesviten. Det andra är Erikskrönikan, vilken omfångsmässigt dock bara är ungefär hälften så stor som Karlskrönikan. Karlskrönikan är, till skillnad från Erikskrönikan, bevarad i original. Det är originalmanuskriptet (Codex Holmensis D6) som är huvudbeviset för att Karlskrönikan är dikterad av Karl Knutsson. I manuskriptet har man kunnat identifiera flera handstilar som tillhörande i det kungliga kansliet verksamma skrivare, t ex Johan Fredebern. Huvudsyftet med Karlskrönikan var att framställa Karl Knutsson i så fördelaktig dager som möjligt och legitimitera hans politiska handlande. På order av Karl författades även en ny inledning till Erikskrönikan, och de två krönikorna sammankopplades genom den s.k. förbindelsedikten. Syftet med dessa redigeringar var att leda Karl Knutssons härstamning tillbaka till Erik den helige. Ett av Karlskrönikans huvudsyften var också att framställa Karl Knutsson som fullföljare av Engelbrekt Engelbrektssons politiska program. Den äldsta delen av Karlskrönikan består huvudsakligen av en omredigerad och tidigare skriven fristående krönika, Engelbrektskrönikan. I Karlskrönikan beskrivs svart stork (Ciconia nigra) för första gången i Sverige. Les mer
Ida Königsmarck (Anna Sofias formoder) (död 1450), var en svensk frälsekvinna och länsinnehavare av Kastelholms län (Åland). Hon var dotter till Henning Königsmarck och gift med först Tomas Von Vitzen (Anna Sofias forfader) och sedan Bengt Pogwisch. Ida Königsmark är omnämnd i Karlskrönikan för sina insatser i samband med Engelbrektsupproret. Hon innehade då Kastelholms slott vilket hon övertagit efter sin andre man Bengt Pogwisch som hade det i förläning vid sin död 1432, när en upprorstrupp 1433 inledde en belägring av slottet. Rimkönikan säger härom:
Fru Yda en utlänsk Qvinna;
Bättre Konenungen henne trodde
Än någon then i Sverige bodde;
Thet var nu Svenskom til spott
At Qvinna skulle råda Riksens Slott
Befälet på slottet skall dock ha förts av hennes son, Otto Pogwisch, som ganska snart kapitulerade för de finländska bönderna. Les mer
(Januar 2012)
Det var forøvrig Anna Sofias forfader Måns Bengtsson (Natt och Dag) som myrdet den svenske frihetskjemperen og "martyren" Engelbrekt Engelbrektsson. Les mer
(Geir Winnæss - Januar 2012)
Anna Sofias formoder Sigrid Storråde i litteraturen »
Karen Blixen refererer til sagafortællingen om Sigrids indebrænding af en bejler for at afskrække andre i novellen "Syndfloden over Norderney" i Syv fantastiske Fortællinger.
Den amerikanske digter Henry Wadsworth Longfellow skrev et digt med titlen: Queen Sigrid the Haughty, hvis første strofe lød:
Queen Sigrid the Haughty sat proud and aloft
In her chamber, that looked over meadow and croft.
Heart's dearest,
Why dost thou sorrow so?
Kilde: wikipedia.dk Les mer
(Februar 2012)
Kunstneren kong Gustav III og Anna Sofias forfedre »
Flere av kong Gustav IIIs verker omfatter Anna Sofias forfedre.
(Geir Winnæss - Januar 2012)
Det brinnande personliga teaterintresset blev inte sällan en komplikation, både vad gäller hans anseende som konung och tidsfördelningen mellan ämbetets plikter och teaterkonsten. Han önskade själv leda teaterverksamheten vid såväl Drottningholms slottsteatersom operan vid Kongliga stora teatern och slottsteatern på Gripsholms slott och var i hög grad verksam som såväl dramatiker som aktör och även regissör så ofta som tillfälle bjöds. Sina första pjäser skrev han (då på franska) redan som barn. En första komedi, Le jeune Seigneur, är daterad 1756 och skildrar med munter självironi hans egen vardag som tioårig gosse, som hellre spelar teater än ägnar sig åt de studier hans guvernör söker få honom att koncentrera sig på.
Därefter följde genom livet ett stort antal skådespel, operalibretti och divertissement flera historiska skådespel, inte sällan med Johan Henric Kellgren som medförfattare, såsom Gustaf Adolphs ädelmod (1783), Helmfelt (1783), Gustaf Adolph och Ebba Brahe (1783), Drottning Christina (1784), Gustaf Wasa (1786), men också verk med utländska eller dolt personliga motiv. De sista pjäserna ger goda inblickar i författarens egna liv, familjeproblem och svårigheter i ämbetet, om än förtäckt. Med komedierna Den ena för den andra (1788) och Födelsedagen (1789) ville han skildra borgerskapets livsmiljöer och vinna deras gillande i konflikterna med adeln. Alexis Michelowitch och Natalia Narischkin (1789) och den sista fullbordade pjäsen, Den svartsjuke neapolitanaren (1789), är personliga, utlämnande dramer om relationsproblem, isolering och konflikter, med en intensiv längtan efter att bli älskad som människa.
Gustav III:s dramatik omfattar ; Le jeune seigneur, La mort de Henri IV, Coriolanus, Thetis och Pelée, Birger Jarl och Mechtild, Aeneas i Carthago, Gustaf Adolphs ädelmod, Helmfelt, Frigga, Gustaf Adolph och Ebba Brahe, Drottning Christina, Sune Jarl, Gustaf Wasa, Siri Brahe, Den ena för den andra, Den bedragne Bachan, Alexis Michaelowitsch och Natalia Narischkin, Födelsedagen, Den svartsjuke neapolitanaren, Ingri Folkunge och Sverker, Fale Bure och Siri Folkunge, Folke Algotsson och Ingri Folkunge, Torkel Knutssons död, Nyköpings gästabud, Erik XII:s död, Engelbrekt, Christina Gyllenstjerna eller Det stockholmska blodbadet, Daljunkaren, Jacob de la Gardie i Nowgorod, Banérs död, Demogorgons dotter, Karnevalen i Venedig, Mercure på Parnassen, Atalibas död, Oedipe i Colone og Alsindor och Roger.
Kilde: wikipedia.se. Les mer
(Januar 2012)
| 
