|
Anna Sofia Nilsdotter-Gramén aka Sofie A. Hansen »
Dette er historien om vår oldemor, Anna Sofia Nilsdotter-Gramén vår morfars mor som innvandret til Kristiania fra Värmland 10. august 1884. Anna Sofia arbeidet som koldjomfru på Grand Hotel, og møtte og giftet seg med turneren og restaurantøren, Karl Gunerius Hansen, "Mjælkehansen". Det viser seg at flere av hennes forfedre har hatt stor innflytelse på nordisk og europeisk historie. De utgjør tjenere og arbeidere, militære og geistlige, bønder og borgere, aristokrater og fyrster, og katastrofene har alltid vært tilbakevendende. Det har vært rike og fattige. Noen har død av sykdom, andre i strid, og flere er henrettet. De fleste har germansk avstamning, men det finnes også de med slavisk og latinsk. Slektstreet fører oss til Stockholms blodbad, Det Hellige Land, Det østromerske riket, Gardarike, Kievriket, vikingtidens endelikt ved Stamford bridge 25. september 1066 og slaget ved Tours 10. oktober 732 hvor muslimsk ekspansjon ble stoppet og grunnlaget for et kristent Europa lagt.
Anna Sofia ble født i Smärsbol i By i Värmland 15. juni 1867 som ett av feltjegeren Nils August Carlsson og Josephina Fredrika Kock sine åtte barn. Nils var ett av fire uekte barn som løytnant Carl Gustav Löwenhjelm, brukseieren på Ström säteri betalte for og fostret opp, mens Josephina var datter av bruksinspektøren på Säffle gård Emanuel Christian Kock og Eleonora Wilhelmina von Krusenstjerna. Emanuel var igjen sønn av regnskapsfører Nils-Christian Kock og Margareta Elisabeth Poignant, mens Eleonora var datter av major i örlogsflottan Fredrik Wilhelm von Krusenstjerna, født Graméen og friherrinne Eleonora Christina von Rajalin.
Den assimilerte nordmannen Sofie A. og vår oldefar Karl Gunerius fikk seks barn; Gunnar, født 1897 som døde 14 år gammel, Solveig Opsahl, født 12. juni 1900, Hjørdis Johannesen, født 9. august 1902, vår morfar Asbjørn Oscar Rüno Hansen, født 17. november 1904, Aslaug "Mossa" Ranfeldt, født 6. januar 1907 og Sigurd Gramén, født 26. januar 1910. Da Karls mor Josephine, "Hansa i Vika" døde, overtok Karl og Sofie vertshuset "Den grønne Jæger" i Søgaden 14 som lå i Pipervika, der rådhusplassen er i dag. Anna Sofia døde 23. august 1950.
(Geir Winnæss - Desember 2011)
 |
Slaget vid Ölands södra udde (och amiral Claas Uggla) »
Slaget vid Ölands södra udde även känt som slaget vid Öland, var ett sjöslag mellan en allierad dansk-nederländsk och en svensk flottstyrka i Östersjön utanför Ölands östkust 1 juni 1676. Slaget var en del av skånska kriget och utkämpades med syfte att nå sjöherravälde i södra Östersjön. Sverige var i akut behov av att kunna föra över förstärkningar till sina nordtyska besittningar medan Danmark ville föra över en armé till Skåne och därigenom tvinga svenskarna att utkämpa kriget på egen mark.
 Innan slaget hann börja kantrade det svenska flaggskeppet Kronan och sjönk med en förlust av nästan hela besättningen, inklusive befälhavaren för den svenska flottan, riksamiral Lorentz Creutz. Ordningen som därmed uppstod i den svenska styrkan utnyttjades av den allierade styrkan under ledning av den nederländske amiralen Cornelis Tromp. Den som stod näst i den svenska befälsordningen, amiral Claes Uggla, blev omringad och fick sitt flaggskepp Svärdet sönderskjutet och nedbränt. Uggla drunknade när hans skepp sjönk och därefter flydde resten av den svenska flottan.
Slaget resulterade i danskt sjöherravälde som kvarstod resten av året. Kung Kristian V blev fri att skicka över trupper till Skåne och 29 juni landsteg 14 500 man vid Råå söder om Helsingborg. Skåne blev sedan den viktigaste skådeplatsen för kriget med de stora slagen vid Lund, Halmstad och slaget vid Landskrona. Danska och nederländska flottstyrkor härjade fritt på Öland, Gotland och längs den svenska kusten ända upp till Stockholm. Det svenska misslyckandet ledde till att man satte en kommission som utredde vad som hänt, men utan att någon dömdes. Kilde: wikipedia.se. Les mer
HMS Svärdet var ett stort svenskt regalskepp, bestyckat med 86 kanoner. Skeppet var Claas Ugglas (Annas 3x tippoldefars) amiralsskepp 1676. Det antändes av en holländsk brännare under slaget vid Ölands södra udde, den 1 juni 1676 där 600 man, inklusive befälhavaren Claas Uggla, omkom. Den 15 november 2011 meddelades att ett vrak som sannolikt är Svärdet hade återfunnits öster om Öland. Kilde: wikipedia.se. Les mer
Bildet er en samtida avbildning som delar in slaget i tre faser: först de två flottorna på väg norrut längs Ölandskusten; sedan visas hur Kronan exploderar och Svärdet omringas; och sist hur den svenska flottan drivs på flykt av de allierade styrkorna. Kopparstick av Romeyn de Hooghe, 1676. Studer detaljer på wikipedia.se. Se her
Les mer HMS Svärdet på www.ocean-discovery.org.
(Desember 2011)
|
Anna Sofias slektstre/forfedre »
Siden Lenker gir en rask presentasjon av Anna Sofias slektstre og ca. 1150 forfedre. Herunder er det hyperkoplinger til detaljinformasjon om en rekke av dem. Det er utarbeidet 48 slektstrær med informasjon om hver fire generasjoner. Sidene er ennå ikke lagt ut da formatet er under vurdering. Listen over forfedre er imidlertid ikke uttømt, og søk avdekker mulighet til å gå enda lenger tilbake i tid enn det som allerede er presentert.
(Geir Winnæss - Mars 2012)
Musikk »
Til ære for Anna Sofias 3x tippoldefar, admiral Claas Johansson Uggla, militær forfader i første kvartal 2012 presenter vi Reginamarsch. Marsjen som er den Kungliga Flottans defileringsmarch er komponert av Ernst Urbach. Hør marsjen
(Geir Winnæss - Mars 2012) | 
vokste alle opp på Säffle herrgård. Hovedbygningen består fremdeles, og er i dag gymnas. Tettstedet Säffle ble bygget opp på markene til gården. Skorsteinene er laget av kanonrør.
Våpenskjold for den adlige ætten von Rajalin, nr 1903. Anna Sofias 3x tippoldefar viseadmiral Tomas Johansson von Rajalin ble slått til ridder 28. april 1741. 
Våpenskjold for den friherrlige ætten von Rajalin, nr 317. Anna Sofias 2x tippoldefar landshøvding og viseadmiral Johan von Rajalin ble slått til friherre 15. oktober 1771. 
.jpg){kind=link}